Vinden har vänt?
Hårt slit är det, men i slutändan kommer jag tacka mig själv djupt.
Den dagliga utvärderingen (analyseringen)
Jag är just nu väldigt sårbar och ska akta mig för att gå in djupare på dåliga saker som kommer i min väg, det är nu det destruktivt finns en risk för att jag gör saker som ger mig ångest. Därför ska jag bara på avstånd iakta det som kommer förbi mig utan att ge mig in i det. Om jag lyckas med detta kommer jag ta mig ur denna period som en starkare människa.
Jag har även så mycket att ge nu. Kärlek till en annan person. Eller kreativitet till ett nytt projekt, eller något annat. Bara jag får ge all denna energi jag har. Till något. Jag ska ge all energi till mitt kommande liv på en musikalutbildning. För jag kommer ju knappast finna kärleken.
Jag är sjukt godissugen. Fan i mig, ska det vara så svårt att ha nåt gott hemma.
Om en månad fyller jag 23.... 23. 23??!!! Ja men det ska bli kul, jag blir ju riktigt vuxen snart. Fast i mitt huvud är jag typ som 18. Och mognadsmässigt är jag typ 45. Iofs få människor som tror att jag är mogen.
Asså snart blir det värsta trippen. Stockholm, paris, Oslo eller London, kanske Umeå, München igen, London, München igen, Göteborg, München igen, Stockholm. Sen hallå mitt nya liv. Fast först ska jag ha sommar och åka på en charter med mina små kompisar. Tjoho. När ska jag börja jobba och göra mig välförtjänt av mitt liv? Fast jag ska bli så jävla framgångsrik sen.
Sjunga, sjunga, sjunga bort min sura min. Ja, det gör jag. I morgon är det lektion igen. Och sen ska jag dansa ännu mer för att fortsätta hålla bort den sura minen. Borde egentligen köpa nåt sött med. Fast jag är ju redan söt, så det kanske inte behövs ....
Och tror ni det gör saken bättre att inte ha en tv. Den kan man ju i alla fall glo bort lite tankar med. Jag känner mig som en sån där, Jehovas.
Man får tänka som den där låten jag sjunger.
"When the news is all bad, when you're sour and blue, when you start to get mad you should do what I do. Tell yourself, how lucky you are!"
funderingarna är många och långa
Musikalutbildningen i Umeå ska jag nog inte söka heller, den har inte ens balett på schemat verkar det som. Har mejlat och frågat, men inte fått svar än.
Däremot så tänker jag, jag vill bli professionell balettdansare. Inte säker på om jag vågar satsa så högt som på operan, men jag ska bli duktig som fan. Om jag kan kombinera detta med musikal är det strålande. Men med dessa ambitioner måste mitt sikte ligga på London eller balettakademierna stockholm, göteborg. Helst Göteborg då, för dom har bra musikal och många som gått klart där från danslinjen hamnar på göteborgsoperan sen för klassisk balett. Jag borde kunna komplementera med balett på sidan av min musikalutbildning. Det borde man nästan fråga i ett mail?
Jag borde nog söka utbildningen i Berlin, för dom har öppna proffsklasser som man kan gå på varje dag utöver musikalutbildningen.
Däremot ska jag nog söka utbildningen som jag sökte förra året igen. I London. Där har dom sång och drama på schemat men huvudinriktningen är klassisk balett. Klockrent Dennis. Dessutom är kostnaden rimlig.
Fan, London eller Göteborg alltså, Here I come. Tänkte så här: nödalternativ: Kan vara att gå kvar här i München ett år till och studera sång på sidan av. Då har jag stora potentialer att ta mig in på en utbildning i USA om jag så skulle vilja. Men jag får hoppas jag kommer in i Göteborg eller London nu först, det är bästa vägen att gå. Bra att prova på många olika utbildningar så man kommer närmare sitt mål vad exakt man vill göra. Tack för alla fina tips om hur man ska tänka, nina, cissi, bland annat... Sånt behövs.
Idag ska jag jobba hårt som fan. Adios.
Kommer man någonsin veta?
Jag tänker, intensivt. Vad exakt, vill jag plugga. Var vill jag bo och vad vill jag egenligen i mitt liv. München får mig att ifrågasätta allt. Tänka på allt. Grubbla. Jag hamnar i ett skal istället för att breaka lös och leva i nuet. Jag kände mig idiotsäker för några dagar sen på att jag ska övergå till musikal. Men är jag villig att överge dom fina raka linjerna, den snygga vältränade kroppen, flera timmars träning om dagen, vägen mot en vacker dansare? Finner jag dansaren i mig även i en musikalutbildning?
När jag tänker med hjärtat, vad tänker jag då? Jag tänker skådespel, sång, skratt, dans, volter, mimik, rekvisita, jazz, balett.
Jag tänker inte raka linjer. Det är jävligt snyggt men jag tänker inte det i hjärtat. Det borde väl betyda att jag vill hålla på med musikal och att jag även skulle bli lyckligare inom det?
Jag tänker, tänk om jag har blivit för duktig i dans för att komma in på en musikalutbildning. Tänk om dom säger, att jag inte kan lära mig något inom dans på en musikalutbildning? Näää, det måste vara omöjligt. Så duktig dansare är jag inte än.
Jag vill känna att jag umgås med precis såna människor som jag. I samma klass. Såna där freakade teatersångdansapor som jag. Nä hörni, jag är nog musikalartist. Men dans är ju faktiskt det jag brinner mest för. Jag blir mest lyrisk i kroppen och hjärnan när jag tänker dans. Röra sig till musik. Kanske är jag bara en musikalartist med brinnande dansintresse? funkar det?
Jag älskar ju att sjunga med. Men det är liksom inte att jag längtar till jag tar nästa ton. Som att jag längtar till jag gör nästa rörelse. Kanske för att jag har dansat mer än vad jag sjungit och att min kropp är beroende av att röra sig? Vet inte, det blir så långsökt. Suck. Teatern är liksom automatiskt i mig. Jag längtar inte till att spela teater, jag gör det som person.
Jag har ju faktiskt dansat hela mitt liv på olika sätt. Inte utbildat mig. Men liksom, rejvat, dansat på övervåningen hemma hos föräldrarna, i duschen, i sängen. Ja, haha tillochmed i sängen. Betyder inte det att man är dansare?
Jag blir inte klok på detta. För tänk om jag väljer musikal och sen inser att det var fel? Jag får ju inte välja fel mer. Det går ju bara inte. Pengar, jag blir inte yngre, vill vara helt säker på vem jag är.
Eller blir man aldrig det?
dans är en vetenskap
att dansa är ingen lek. det handlar om passion, intelligens och talang. Man måste också ha en kropp som kan formas till en dansares kropp. man måste veta exakt hur man ska jobba med kroppen i samband med den anatomiska uppbyggnaden. Allt är logiskt och den exakta lösningen finns. Man måste bara vara så pass intelligent att man kan förstå när det gör ont någonstans vad man gör fel. Gör man inte det så skadar man sig tillslut och danskarriären är över. Varje dag använder man minsta lilla del i kroppen. Allt påverkar hela kroppen. För att inte nöta på den måste man veta vad man gör.
dans är ingen lek. Det är lika svårt som att bli civilingenjör. Det är bara två helt olika liv. Men hjärnan, den använder man.
Dans kräver energi. Det är en hel livsstil.
Ibland är det jobbigt när man inser att man har fan ingen tid över till något annat. Men för mig som så lätt börjar grubbla är väl ändå detta perfekt. Sysselsättning till hundra procent krävs för en avancerad hjärna.
Sen nu när jag antagligen kommer in på en musikalutbildning ska jag dessutom koppla samman 3 olika intelligenskrävande ämnen. Dans, sång och teater.
Nu får det vara nog!
Här kommer bekymmersfria Dennis!
psykisk berg och dalbana
det var nog länge sen jag kände mig så här psykiskt instabil. Fan, nånting bra måste hända. Jag måste kunna må bra och njuta av nuet även fast jag inte trivs skitbra i München. Jag tror det är detta som gör att jag får panik och tänker på allt jag har missat i stockholm för att jag inte bott här. Men samtidigt så ville jag ju åka utomlands och se någonting annat än stockholm, och det gjorde jag. Så varför kan jag inte bara se att det var bra för mig och utgå härifrån och vara lycklig för alla möjligheter jag har framför mig. sluta se bakåt och bara se framåt. Jag måste sluta nu och försöka inse att saker och ting är som dom är, gör det bästa av det nu idag. Vad behöver jag för att må bra, idag? Vad jag behövde förut men inte hade är inte viktigt, för det är inte vad jag behöver idag. Jag borde ju veta vad jag vill ha när jag ser det. Borde det inte vara så att den dagen jag möter den människan jag vill ha i mitt liv, så vet jag vad som var rätt. Allt som jag tänker på just nu, gör mig bara förvirrad. Jag blir ledsen över småsaker, grubblar över minsta lilla. Blir glad för en liten stund, sen blir jag ledsen.
Jag orkar inte med sånt här, jag har varit här förut, det funkar bara inte.
Jag måste rycka upp mig.
Vart är mitt liv?
Jag är uppvuxen i en tid då man inte kunde vara den jag är. Men varför bestämmer sig alla att stanna kvar där i sina skal? Kan det inte vara någon annan som breakar lös i det här samhället och står för sig? Man kan ju faktiskt göra det idag. Det sorgliga är att få gör det, så jag får vara här ensam. De några år yngre blommar ut som frön på en sommaräng medans de jag borde känna samhörighet med ligger kvar där i sin rädsla. Är min kämpan förgäves?
Mitt liv har en rämnande känsla och just nu känns det inte som att jag bara mår bättre och bättre. Det är ju det jag har kämpat för. Att må bättre. Men ibland kanske man inte klarar av allt själv, ibland kanske man behöver någon som kan pusha en åt rätt håll? Kanske blir det bättre snart när jag tar tag i sången och dansen och allt det där. Men min motivation rämnar också denna stund.
Det blir definitivt inte bättre när människor försöker fånga mitt hjärta för att sedan kasta det på asfalten.
vad är det som händer?
Jag blev sviken av min lovande dejt på msn. Det verkade som att det kunde bli någonting. Men jag hade fel, igen. Fan vad jag blev less.
Ska dansa på kulturama nu i veckan. Ser jag fram emot, även om penicillinkuren inte är klar förrän på torsdag.
Hoppas mitt liv utger en bättre framtid till hösten. Jag hoppas.
duktig pojke
ja, just nu är jag en ganska duktig pojke. tränar på, festar inte. okey, jag är ut på krogen men nykter.... så jag har kul i alla fall.... de ni...
nästa vecka ska jag till stockholm.. ska bli nice.. träffa lite kompisar... tjohooo....
Nu i veckan ska ansökningar skickas till skolor... mycket att göra. Jag har tagit lite dansbilder.. la upp några på facebook för dom som vill se mig i trikåer.. HAHA! ja, det är en härlig syn ;) njut.
okeyokey.. nåt mer då?? ja de vete fan... snart kommer de väl braka lös i nåt festkaos antar jag eftersom jag är så himla bra just nu... får väl se hur det blir när man åker till paris och amsterdam.... kanske svårt att hålla sig i skinnet då... :PP
ajja, ha de göttans...
Paris och Amsterdam!
Jaja. det ska bli kul som fan i alla fall.... se Paris, det har jag alltid velat göra. om typ 2 veckor åker jag till stockholm en vecka för sjukhusbesök... osv. Ska bli trevligt att träffa lite kompisar... Måste nu börja förbereda alla papper till auditions, några ska vara innen innan 31januari.... speed up!
Ikväll är det ingen fest, för jag ska upp och ta balettklass tidigt. Borde sova nu, ska strax pallra mig till badrummet och ta ut linserna och tjafs.. om den där jäkla spanjoren går ut därifrån snart!!!
tjoderullan...
för lite energi... eller för mycket??
Det som är svårt är att slappna av när man slutat för kvällen. stretcha, käka, åka hem, duscha, bums i säng? Nä inte det. Tankarna och energin flödar i hela mig. Det går inte att sova. Kanske också för att jag var ute så sent i helgen. Men ska det påverka hela veckan eller?? Låter ju konstigt.
Igår natt hade jag så ont i magen att jag bara vred på mig. Var trött i dag. Drömde om växthuseffekten hur allt vatten bara forsade över oss. Jag klarade mig upp från en klippa bort från vattnet, men mina kompisar dog i allt vatten. Hemska tider. Frågan är bara när denna dröm blir verklighet. Har ju drömt detta ett tjugotal gånger nu. Är det kanske för att jag förtränger tankarna på dagen och ägnar mig åt annat som det kommer fram på natten? Vet inte, jag vill ju bli miljöpartist om jag inte slår igenom inom det estetiska. Gå ut med fanan på gatan och skrika "save the world" eller nåt liknande. Vad gör jag själv åt saken då? Jo, jag köpte faktiskt lågenergilampor nyligen. Försöker sortera soporna så gott det går, finns ju tyvärr inte återvinningsstationer som tar alla fördelningar i det här konstiga landet. Försöker att inte spola i kranen överdrivet. Försöker köpa Bio produkter av och till. Ja, och jag kör ju inte bil. Och när jag skaffar en ny bil sen så ska den gå på el eller etanol. Eller så. Släcker alla lampor jag inte behöver gör jag med. Smågrejer. Några stora underverk kan jag tyvärr inte åstadkomma när jag utbildar mig till artist. Jag är verkligen svinrädd för konsekvenserna som växthuseffekten åstadkommer. Eller rättare sagt, konsekvenserna av det VI åstadkommer. Syrebrist lär ju bli en stor faktor när livet i vattnet dör ut pga av högre temperaturer och mer och mer av regnskogen försvinner pga oss människor och torkan som värmen kommer bidra med. Men det vi först har att vänta oss bara inom en väldigt snar framtid är alla extrema översvämningar som tillslut inte försvinner. Vattnet kommer stanna dit dt kommit och människorna tvingas flytta uppåt högre MÖH (meter över havet). Öknen sprider sig pga torka och djur och växtarter dör. Sen dör vi och sen är allt slut. SKRÄMMANDE!
Ja detta funderar jag över och så funderar jag på alla mina auditions hit och dit, var jag vill bo och vilka skolor jag vill söka. Och kommer jag vara singel hela mitt liv eller kommer jag hitta någon. Fast det BORDE jag ju inte tänka på, för det kommer ju när det kommer. Svårt dock när man varit singel i hela sitt liv förutom 3 månader.
Jag borde verkligen orka sjunga snart med. och så måste jag, och så måste jag. SUCK.
Jag är på svensk tv ;)
De va ju typ bara de jag ville säga.
Tjohooo....
Motiverad till livet
Det är nu jag ska ta tag i allt. Jobba hårt med dansen, sången, alla kommande auditions.
Fast det flummiga är ju att det är NU jag är trött i kroppen, samma dag som jag ska börja dansa igen. But I guess that's just the way it is.... well, jag är ju helt slut egentligen. Men det blir väl bättre om några dagar.
jag ska i alla fall se till att njuta av varenda lilla rörelse vi gör i skolan. jag ska bli ett med dansen. dansen och jag.
Nytt år...
Mitt nyårslöfte för 2008 ska bli att festa mindre med en rivstart att hålla mig nykter i 3 månader. för 30:e mars fyller jag år, då borde jag få festa till det ju? :) Egentligen borde jag löfta att vara nykter hela året, men det kan bli lite svårt. Nog för att jag lyckades med snuset....
Jag önskar er alla ett fartigt och fläktigt 2008!!!!!
så blir det fan alltid....
mitt i natten och jag kan inte sova. har fått feber och nästäppa och sånt där som inte är så trevligt. Jag får skylla mig själv. För varje gång jag får ledigt från dansen så bryter det ut i totalt alkoholistkaos :P Kanske inte bara beror på alkohol heller... Sure, skoj har man ju, bara att medge.
känns i alla fall bättre nu än för några dagar sen. Men det känns som att borde jag inte lära mig att istället för att dricka en massa sprit när jag blir ledig kan jag ju typ gå ut och springa eller göra andra saker som får bort rastlösheten. Ja, för det är ju mest den det handlar om. Att jag inte bara kan typ ta det lugnt. Eller så handlar det helt enkelt om att jag vill bara varva ner totalt och göra precis vad jag vill när jag är ledig. Vem har sagt att jag är klok.. ?
böööö, vad ska man göra nu liksom. satte i mig en ibumetin som har verkat och nu har jag tråkigt. haha....
i morgon är det juldagen och jag vill fan gå ut alltså, men jag kanske får bita i det sura äpplet och hålla mig nykter. eller det kanske är ett saftigt och gott äpple????
Från München till Stockholm till Luleå
På lördagen hade jag en superskön kväll med mig själv med mat, tända ljus och rökelser. Sen bar det iväg tidigt på söndag till flygplatsen, mot STOCKHOLM! Förväntningarna var stora och jag kunde se stockholms vackra stad uppenbara sig framför mina ögon. Mycket riktigt, när jag kom fram så var stockholm där!! Jag skyndade mig hem med packningen, sen bar det av till gamla stan och mötte Olle och min kära Anna för att ta ett glas vin. Det blev inte bara ett kan jag ju tillägga, utan snarare så delade vi på 3 flaskor! Hahah
Vi åkte vidare mot Naglo och sen Patricia där det blev ett aspackat fyllekalas med dans och träffade gamla människor från svunna tider. På söndagmorgon vaknade jag med ett ryck. Jag befann mig i en lägenhet inne i stan hos Claes. Vad är klöockan????!!!! nästan skrek jag. Den visade sig vara 11. Jag hade läkarbesök kl inte en aning! Jag tog på mig kläderna, skyndade till tåget och sprang från tåget hem till lägenheten,. upptäckte med en lättnadens suck att besöket inte var förrän 13.00.
Senare bestämde jag mig för att laga väldigt god mat, kött med champinjonssås och potatis. När jag kom hem från affären så upptäckte jag att jag hade kommit ihåg att köpa allt. Förutom köttet!!!!! Haha, klant. Jag fick snopet gå tillbaka till affären på en långpromenad!
Tisdagen avslutade jag även med en brakarfest med Damon, Claes och Sara! Det blev ut på labbet! Vad som hände senare vill jag inte ens tala om för jag är så jäkla arg och less för det nu. Pga att min mobil inte funkade som den skulle. Det var här mitt humör började ändra skepnad.
Hem till Luleå full av ångest. Vaknade idag och upptäckte att jag hade missat en lunch med Sofia och Cissi för att jag inte vaknade av mobilen som ringde som jag hade glömt att ställa in ljudet på. Skit! Det här med superkoll på mobilen och att bli nådd har inte varit det nödvändigaste i München, så det får bli min läxa att börja engagera mig i detta nu. Men det blev en hård läxa. För hård för att vara rättvis. Men sen när är världen rättvis?
Jag hoppas att jag slipper bli på ännu sämre humör. För idag kom jag fram till en jobbig sak.
Näni, hoppas något muntrar upp mig snart??! :(
På bra humör
"You, your beautiful white bird, come to me and take away more and more of the sorrow I still have"
Snart är jag en man utan ångest och plågor som simmar längs tidens stilla gång med en känsla av tillfredställelse. Den man som jag alltid velat vara. Som blir tillåten att känna lycka i denna turbulenta värld där jag fått känna att jag inte passar in. Men även jag har hittat min bricka i spelet.
I morgon är det föreställning. Vi hade genrep ikväll, det gick sådär. Men det kommer gå så bra i morgon, jag vet!!!!
Sen var jag och träffade Andy the bad boy och vi gick en promenad i engelska parken och sen käkade vi på Burger King. Det var trevligt. Han gör skäl för sitt namn.
Igår var jag med Mika på julmarknaden igen! Jag köpte en massa nougat och lite te och nån present. och jag och Mika dansade utanför tunnelbanan. Folk glodde som fan, det var kul.
Idag öppnade jag den 13:e luckan i min adventskalender. Jag kom på att jag kommer ju inte hinna öppna hela kalendern innan jag åker hem på söndag. Så jag kanske måste äta upp allt godis som är kvar i den på lördag????? Inte mig emot dock.
Hörni, på söndag kommer jag till Sverige!!! Gud, vad kul..........
Ich muss mehr deutsch sprechen mit meine freunden, sonnst ich bleibe eine mann tot.

Julmarknaden och Mika.

såna här drack vi glühwein ur. Härligt härligt....
trötter
tråkig dag idag. trist, tråkig och alldeles... alldeles dötrist.
tankar i huvudet, inge bra. stretchen gick bra dock.
nu är det bara 3 dagar kvar till föreställningen på fredag. Och det är bara 5 dagar kvar tills jag åker till Stockholm.. Hello Sweden, have you missed me? I have missed you....
svinbra måndag
sen lagade jag svingod kyckling curry med chili, champinjoner, vitlök och tomat med ris. hur gott som helst.. än en gång har mästerkocken varit framme.... om du vill bli bjuden på middag så var god skriv upp dig på listan ;)
skola, svinslapp dag. egen modern lektion för läraren pratade med alla i klassen, utom typ mig och några till för hon hann inte alla. var iaf svinavslappnad när jag dansade och det såg faktiskt väldigt snyggt ut när jag kollade mig i spegeln.. fast det är ju klart, jag såg ju mig där....
Nu är det bara att, ja, göra lite mer saker innan tisdagen kommer... jag förväntar mig inte en lika bra dag...
tjoho!